persisk nyår 1392
Persisk nyår Norouz infaller allltid på vårdagsjämningen (2013-03-20). Norouz är tillfälle att besöka och omgås med nära och kära.
Senjed
Sabze
Ägg
Persiska Nyåret.
Norouz, betyder ny dag.
Persiska nyåret infaller alltid i samband med vårdagjämningen. Det persiska nyåret är en icke-religiös högtid som är urgammal. De flesta iranier, både i och utanför Iran, firar nyåret. Stora gemensamma fester (tex i Globen), mindre fester hemma med släkt och vänner är tradition. Det mat man äter då är örtris med fisk.
Nyåret symboliserar en ny tid, då naturen väcks till liv. Man gör en vårstädning inför det nyåret för att städa ut det gamla för att sedan välkomna det nya och fira vårens ankomst. Inför Norouz dukar man fram olika traditionella saker på ett bord, en så kallad Haftsin ("sju s"). Det finns många starka symboler som tar plats på nyårsbordet. Där skall finnas sju saker som på persiska börjar på bokstaven "s".
Dessa är:
• Sir – vitlök som symboliserar hälsa
• Sib – röda äpplen som symboliserar glädje och
skönhet
• Senjed – en torkad söt frukt som symboliserar
tålamod
• Serkeh – vinäger, symbolen för åldrande
• Sabzeh – en bricka med grott vete som symbol för god skörd
• Somaq – en krydda som symboliserar soluppgångens färg och att med
solen förgås allt ont
• Samanu – söt pudding som symboliserar styrka
Utöver dessa symboler dukar man också med guldmynt (symbol för välstånd),
Hyacinter (symbol för goda ord, tankar och handlingar),
en spegel (symbol för renhet),
målade ägg (symbol för födelse och skapande av nytt liv),
kakor, nötter, en levande guldfisk,
bröd, fårost och grönsaker (symboler för välsignelse),
en diktsamling av poeten Hafez eller poeten Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen.
Nu för tiden finns även koranen med på bordet.
Norouz, betyder ny dag.
Persiska nyåret infaller alltid i samband med vårdagjämningen. Det persiska nyåret är en icke-religiös högtid som är urgammal. De flesta iranier, både i och utanför Iran, firar nyåret. Stora gemensamma fester (tex i Globen), mindre fester hemma med släkt och vänner är tradition. Det mat man äter då är örtris med fisk.
Nyåret symboliserar en ny tid, då naturen väcks till liv. Man gör en vårstädning inför det nyåret för att städa ut det gamla för att sedan välkomna det nya och fira vårens ankomst. Inför Norouz dukar man fram olika traditionella saker på ett bord, en så kallad Haftsin ("sju s"). Det finns många starka symboler som tar plats på nyårsbordet. Där skall finnas sju saker som på persiska börjar på bokstaven "s".
Dessa är:
• Sir – vitlök som symboliserar hälsa
• Sib – röda äpplen som symboliserar glädje och
skönhet
• Senjed – en torkad söt frukt som symboliserar
tålamod
• Serkeh – vinäger, symbolen för åldrande
• Sabzeh – en bricka med grott vete som symbol för god skörd
• Somaq – en krydda som symboliserar soluppgångens färg och att med
solen förgås allt ont
• Samanu – söt pudding som symboliserar styrka
Utöver dessa symboler dukar man också med guldmynt (symbol för välstånd),
Hyacinter (symbol för goda ord, tankar och handlingar),
en spegel (symbol för renhet),
målade ägg (symbol för födelse och skapande av nytt liv),
kakor, nötter, en levande guldfisk,
bröd, fårost och grönsaker (symboler för välsignelse),
en diktsamling av poeten Hafez eller poeten Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen.
Nu för tiden finns även koranen med på bordet.
Text : http://ettbarn100sprak.blogspot.se
